Václav Havel har blivit den samlande symbolen för det nya Tjeckoslovakien efter 1989. Men han var redan tidigare en centralgestalt bland motståndarna till den tidigare regimen och en framstående författare och dramatiker.
Václav Havel föddes den 6 oktober 1936. Hans farfar var en framgångsrik byggmästare och restaurangägare. Bl. a ägde han fastigheter omkring Lucernapassagen. Men familjen miste sin förmögenhet i samband med nationaliseringarna efter 1948. Den unge Václav nekades också högre utbildning.
Efter olika arbeten, kvällsstudier och militärtjänst kom Havel till teatern som scenarbetare och blev senare dramaturg. Hans första pjäs, "Trädgårdsfesten", uppfördes 1963 i Prag. I april 1968 kunde han åka till USA för att se sin andra pjäs "Memorandum" uppföras.
(Han har som dramatiker tretton pjäser bakom sig; "Trädgårdsfesten", "Audiens", "Vernissage", "Fjällhotellet" är några titlar på svenska.)
Men fyra månader senare rullade Warszawapaktens tanks in i Prag. Václav Havel hade tidigt tagit parti för de enskilda människornas fria rättigheter i samhället; något som stack den nya regimen i ögonen. Han blev därför en av de första författarna, som fick publiceringsförbud efter Pragvåren.
Havel har andra dramer bakom sig: 1969 belades Havel med yrkesförbud, skrev 1975 ett öppet kritiskt brev till president Husák, blev en av initiativtagarna bakom medborgarrätts rörelsen Charta 77 och dess förste talesman i början av 1977. Han har varit fängslad under olika perioder: 14 januari - 20 maj 1977. 6 november 1978 - 8 februari 1979; 29 maj 1979 - 7 februari 1983. (tillbringade nära 5 år i fängelse, 1977-89) Havels hållning vägledde regimkritikerna. Under de 20 åren efter Pragvåren var han tvungen att bl. a arbeta som bryggeriarbetare samtidigt som han fortsatte sitt författarskap.
Den 17 januari 1989 anhölls han av polisen efter att ha medverkat vid minneshögtidligheterna med anledning av Jan Palachs självbränning. En månad senare blev han dömd till nio månaders fängelse för återfallsbrott. Fyra månader efter anhållandet blev han villkorligt frigiven. Den 29 december 1989 valdes han fortfarande villkorligt - frigiven till ny president i Tjeckoslovakien efter Gustav Husák. En händelse som mer än något annat markerade den fantastiska förvandlingen som landet genomgått på drygt en månad.

Václav Havel skiljer sig på alla sätt från sina närmaste företrädare på presidentposten. Han har en ovanlig arbetsstil och är oerhört populär bland sina landsmän. Detta parat med hans engagemang och grundlighet ger honom en maktställning, som sträcker sig långt utöver den formella.
Hans tal, både till det egna folket och vid utländska besök, har med rätta uppmärksammats för sitt klara språk och innehåll. Varje söndag klockan 14 ger Havel en kort information i radio om vad som hänt under veckan; ett programinslag som är mycket uppskattat.

Václav Havel symboliserar nationens eget samvete. Gång på gång kommer han tillbaka till hur viktigt det är med en moral och sanning som genomsyrar hela befolkningen, bl. a i sitt nyårstal till nationen den 1 januari 1990:

"Kära medborgare! I fyrtio år har ni den här dagen hört mina företrädare säga samma sak i olika variationer: hur vårt land blomstrar, hur många ytterligare ton stå1 vi producerat, hur lyckliga vi är allihop, hur vi tror på vår regering och vilka lysande perspektiv som öppnar sig framför oss.
Jag förutsätter att ni inte föreslagit mig till detta ämbete för att även jag skall ljuga för er.
Vårt land blomstrar inte. Vårt folks stora kreativa och intellektuella potential utnyttjas inte på ett meningsfullt sätt...
Men detta är ändå inte det viktigaste. Det värsta är att vi lever i en förstörd moralisk miljö. Vi har blivit moraliskt sjuka eftersom vi vant oss vid att säga en sak och tänka en annan. Vi har lärt oss att inte tro på någonting, att inte ta notis om varandra, att bara se till oss själva. Begrepp som kärlek, vänskap, medkänsla, ödmjukhet eller förlåtelse har förlorat sitt djup och sina dimensioner och ..."

Kontoret ligger i Prags borg. Han har numera både kostym och säkerhetsvakter och besökare ser honom susa förbi i tjänstebilen på slottsgården. Det kan inte vara lätt att jobba mitt i ett turistinferno. Han har lyft gobelängerna ur ämbetsrummet och inrett det i avantgardiskt rött och svart. Till och med de många askfaten är svarta. Han röker upp mot 80 cigarretter om dagen.

- Havel är för snäll och godtrogen, säger en pragbo som lagt läkaryrket på hyllan eftersom han tjänar bättre som guide.
- Det var bra att han släppte ut de politiska fångarna, men han behövde inte släppt ut alla busar på samma gång.
Václav Havel glömde inte sitt kulturella förflutna när han bytte dramatikerns roll mot presidentens. Han har själv ritat uniformerna till slottsvakterna. De ser ut som operettfigurer. I början tyckte Havel att presidentskapet hade ett "roande drag av absurd teater". Sedan dess har han mer och mer gått in i rollen som politiker och ämbetsman, men precis som Prag inte liknar någon annan stad, liknar han inte någon annan president.
Som nyvald president besökte Havel omedelbart Öst- och Västtyskland. Västtysklands president Richard von Weizsäcker besökte sedan Prag den 15 mars 1990. I sitt tal tog då president Havel upp det nya förhållandet mellan staterna och hyllade den tyska demokratin.

"… slutpunkten för vårt första försök att skapa en demokratisk stat sattes den femtonde mars 1939 av en viss galning i stövlar, då denne stormade in i denna borg för att tillkännage för världen att våldet segrat över friheten och den mänskliga värdigheten.

Det var krigets sändebud som här stormade in. Råhetens sändebud. Lögnens sändebud. Högmodets och ondskans, laglöshetens och grymhetens sändebud.

Det var en massmördare som stormade in. Nationernas mördare ...

När vi idag står på tröskeln till vårt andra försök till ett demokratiskt styre och när vi minns det som hände för femtiett år sedan, så välkomnar vi en annan gäst till denna borg.

Nämligen företrädaren för den tyska demokratin. Fredens sändebud. Anständighetens sändebud. Sanningens sändebud. Humanitetens sändebud. Förmedlaren av budskapet att våldet aldrig mer får segra över friheten, lögnen över sanningen eller ondskan över mänskligt liv. Mannen som sagt att ingenting får glömmas bland annat därför att minnet är källan till tron på frälsning.
För femtiett år sedan stormade en objuden fiende in hit . Idag finns här en av oss inbjuden gäst…"

Václav Havel gjorde den 22 - 24 maj 1991 ett första statsbesök i Sverige. Han träffade då kungen, representanter för regeringen, kulturarbetare och svenska akademien. - I sitt hyllningstal vid galamiddagen framhöll han att Sverige är en förebild på många områden; en nation som tagit väl om hand många av Havels landsmän; en nation med framstående vetenskapsmän (Carl von Linné), författare (Selma Lagerlöv, August Strindberg, Pär Lagerkvist) och diplomater (Raoul Wallenberg och Dag Hammarskjöld).

Kort Bakgrund: Född: 5 Oktober, 1936; Prag, Tjeckoslovakien.
Utbildning: Examen från Czech Universitet av Teknology (1957); Academy Mus. Konst, Prag, 1966.
Militärtjänstgöring: Tjeckoslovakiska armen, 1957-59
Yrke: Politisk dissident och människorätts aktivist. Dramatiker, Politiker

Politisk karriär: Vald President i Tjeckoslovakien (1989); Vald President i Tjeckiska Republiken (1992). Kontor: Kancelar Prezidenta Republiky, 119 08 Prague, Czech Republic.
Familjeförhållande: Omgift med Dagmar