Ovanför Malá Strana på Vltavas (Moldau) västra strand vakar borgen Hradčany över staden sedan år 880 - möjligen något tidigare - byggdes på berget Opus under den förste historiskt bevisade Přemyslidfursten Bořivoj. Han lät kristna sig och flyttade sitt furstesäte från Levý Hradec, som låg längre norrut vid Vltava. Här på klippan ovanför en av de många flodkrökarna i Vltava byggde Bořivoj en stark fästning och en träkyrka. Denna ersattes år 926 av en rundkyrka, tillägnad Jungfru Maria, som blev Böhmens första stenhus och Europas på den tiden största kyrka.

Enligt en gammal sägen blev Prag grundlagt av prinsessan Libuše. Hon gifte sig med en enkel man, bonden Přemysl från Stadice, som sedan blev kung och stamfar för Přemysliderna, den sagoomspunna kungaätten. I en syn såg prinsessan Libuše ett berg resa sig över Vltava (Moldau) och hon spådde: "Jag ser en stor stad och dess berömmelse och prakt når ända till stjärnorna."

Sägnen härstammar från förkristen tid, kort efter att slaviska stammar från öster slagit sig ner i Böhmen. Kulten runt Den Helige Václav (935), kungen av Přemyslidernas ätt, som härskade över en medeltida böhmisk stat, bar sitt ursprung i denna legend.
Under 1000-talet uppfördes de första försvarsmurarna på den nuvarande borgen av prins Soběslav och rester av dessa finns fortfarande kvar. Slottet var det tjeckiska folkets centrum och säte för kungamakten från 1158 då Vladislav II ärvde kronan. Under Karl IV: tid (1346-78) företogs omfattande reparations och utvidgningsarbeten av M. d'Arras och Peter Parlér.

Böhmens första kungadynasti, Přemysliderna, härskade härifrån i mer än 300 år. Karl IV: s son Wenceslav IV flyttade 1382 det kungliga residenset till Gamla stan och slottet användes då endast för ceremoniella ändamål. Ungefär hundra år senare - 1484 - bodde åter kungen på slottet som då byggdes om och till i gotisk stil.

Under Ferdinand I av Habsburg (1526) byggdes den medeltida borgen om i renässansstil. Även borgen härjades svårt vid den stora eldsvådan 1541 och man vidtog omfattande upprustningsarbeten som kulminerade under Kejsar Rudolph II: s regering. I början av 1600-talet var Pražský hrad ett av Europas mest lysande herresäten. Under Habsburg var det Wien som var centrum för kungamakten och Pragborgen förlorade i betydelse.

På Pragborgen påbörjades en omfattande ombyggnad i barockstil, som dock avslutades först under Maria Teresias tid i klassicistisk stil. Under rokoko och klassicism blev det medeltida Prag helt förändrat, som då fick sin nuvarande barockexteriör, men slottet fortfor att vara i stort sett obebott.

Efter det att den självständiga tjeckiska nationen utropats 28 oktober, 1918 och president Masaryk flyttat in i slottet gjordes på 1920-talet omfattande renoverings- och moderniseringsarbeten. Borgen användes åter för statens överhuvud och de centrala statliga kanslierna fick sina lokaler här. Landets president svär ämbetsmanna eden på slottet och har även sitt kansli här.

Efter alla dessa ombyggnader och utvidgningar ser man Pragborgen som Mellaneuropas mest imponerande slottsanläggning.

Pragborgen Pražský hrad med katedralen Sant Veits är något av Prags signum och stans verkliga landmärke synligt från alla håll. Bäst är att göra som de tjeckiska kungarna, närma sig borgen via Kungsvägen och erövra stadsdel för stadsdel ända upp till slottskrönet. Och där kan man sedan blicka ut över den stad man vandrat genom och känna igen sig. Ja, där reser sig tornen på Nikolaikyrkan och där spänner Karlsbron över Vltava och det stora komplexet därborta, kan det vara Klementinum? Så vänder man sig mot slottet och drar litet efter andan för borgen är så stor och omfattande att den kan kännas överväldigande.