Hradčanské nám är ett oregelbundet, vackert torg utan mer än sporadisk trafik precis utanför Pragborgens västra ingång. Platsen var centrum i den medeltida slottsstaden och har behållit sin ursprungliga form. Efter branden 1541 ersattes de tidigare köpmannahusen av adelns palats och det är dessa ståtliga och välunderhålla herresäten vi ser omge Hradčanské nám. idag. Invid den lilla trekantiga parken med träd och gräsmattor är rest en pelare med statyer av jungfru Maria och skyddshelgon som tack av de som överlevde pesten som drog fram på tidigt 1700-tal. I närheten står också en av de ovanligt utformade gatulamporna.
På Hradčanské nám södra sida omedelbart till vänster när du kommer upp via gatan Ke Hradu ligger Salm-palatset, byggt i fyrkant kring en gård och med väldiga gallergrindar mot torget.  Huset är uppfört i empirisk stil och kom till på uppdrag av ärkebiskop Vilém Florens von Salm i början av 1800-talet. Det är därför som det finns ett stort "S" på grindarna. Tidigare höll Schweiz ambassad till här men nu tillhör palatset slottsadministrationen. År 1811 köpte Josef von Schwarzenberg Salm-palatset och införlivade det med intilliggande palats - Schwarzenbergpalatset - som han redan ägde. Schwarzenbeský palác kan man inte ta miste på tack vare graffiton som täcker ytterväggarna och ger huset ett mycket speciellt utseende.   Det är ett jättepalats uppfört i renässansstil efter branden 1541 som helt förstörde tidigare hus.  Idag håller Militärhistoriska museet till här med omfattande samlingar av bl. a vapen och uniformer.
De två följande huskropparna upptas av Barnabite-ordens kloster och Benediktinerkyrkan som gavs till orden 1626. Den ursprungliga kyrkan på platsen var en församlingskyrka uppförd i gotik på 1350-talet. Det nuvarande utförandet fick kyrkan i början av 1700-talet. Klostret grundades 1655. På sidan om klostret leder trappor - Radnice schody - ner till Nerudova-gatan.
Västsidan av Hradčanské nám. upptas av det magnifika Tuscany-palatset, uppfört i barock i slutet av 1600-talet. På framsidan finns fortfarande hertigarna av Tuscanys vapen. Dessa ägde palatset från 1718. På balustraden uppe vid taket står statyer gjorda av Brokoff som symboliserar De fria konsterna. På hörnet som vetter mot Loretánská-gatan finns en skulptur av Helige Mikael från 1690-talet. Även här finns hertigarnas vapensköld.

Mittemot Salmpalatset hittar du det solgula Arcibiskupský palác Ärkebiskopens palats, som dominerar gatubilden. Det man genast lägger märke till på fasaden är ärkebiskopens enorma vapensköld. Efter husitoroligheterna blev palatset säte för ärkebiskopen och vid så gott som varje ny biskopsinstallation restaurerades huset och utvidgades. Byggnaden uppfördes ursprungligen i renässansstil i början av 1500-talet. Under slutet av 1600-talet gjordes det om i barock. Den nuvarande fasaden i rokoko kom till på 1760-talet. Bakom detta palats ligger ytterligare en barockbyggnad nämligen Šternberský palác från slutet av 1600-talet där Nationalgalleriets samling av europeisk konst hänger.

På norra sidan av Hradčanské nám. mittemot parken är en rad vackra hus belägna som är något mindre än palatsen. Flera av dessa hörde till Sant Vitus domkapitel och bar dess vapensköld, ett gyllene band över svart botten. I hus nr 11 med en rikt smyckad barockfasad finns ett café och restaurang, U Labutě, Svanarna.