En trevlig tillbakaväg ner till Lillsidan är att följa gatan Úvoz från Pohořelec. Pohořelec betyder Eldhav och har sin upprinnelse i att bebyggelsen förötts av eld flera gånger; först vid striderna med husiterna i början av 1400-talet, så vid den stora eldsvådan 1541 och slutligen då franska trupper attackerade bebyggelsen 1741. Till skillnad mot bebyggelsen kring Hradčanské nám. är husen framför allt längs torgets södra sida låga och relativt små. De förstördes vid den franska attacken och byggdes upp igen i barock på 1740-talet. I gatuplanet ligger alldeles ”vanliga” affärer som säljer paprika, glass, godis och bröd. Här möter man vardagen igen efter att ha vistas i något av en sagovärld runt slottet. Husen är rappade i ljusa färger och torget ger därför ett glatt intryck. Största delen av den öppna platsen upptas av bilar och den staty av Helige Johannes av Nepomuk som står på torget kommer alldeles bort.

Vid nr 7 går oansenliga trappor upp till Litteraturbiblioteket (intill ligger en bokhandel). Men detta är litet av bakvägen. Den riktiga huvudentrén till Strahovský-klostret hittar du några meter till upp i backen. Godisbutiken i nr 11 har det vackra namnet Huset med tre rosor, Dům U tři zlatých růži och är prytt med en inglasad iögonenfallande målning. Det guldgula, låga huset bredvid kallas Blå stjärnan, Dům U modré hvězdy (nr 12), och tittar du efter upptäcker du Maria med Jesusbarnet i en nisch. Bakom dessa hus ligger Strahovský-klostret och nu är du framme vid den imponerande huvudentrén som leder in till området.

Det stora kasernliknande komplexet i fonden med den stora klockan är en skola. På dess gård låg familjen Kurz sommarresidens vilket kan ha ett visst intresse då den danske astronomen Tycho Brahe levde här från 1559 och fram till dess han dog 1601. Även den tyske astronomen Johann Kepler arbetade i huset. Den större fastigheten i vitt och rosa på platsens norra sida är Kučera-palatset (nr 22) som uppfördes på 1760-talet. Nr 23 heter Gyllene lejonet och fick sitt nuvarande utseende med valv mot gatan på 1770-talet. Det stora blågrå komplexet på 25 ägdes av grevarna Šlik under 1600-talet. Efter det har huset bl. a använts som tingsrätt, barnhem, skola och nu ligger här ett apotek. Till höger om porten sitter en minnestavla över Strahovský, författare och en av grunderna av socialdemokratiska partiet som bildades i huset 1849.