|
Orkar du bara ställa dig en gång i kö för att betala
entré till någon av borgens många delar ska du välja
Kungliga palatset som är den världsliga maktens motsvarighet
till Sant Veitskatedralen.
Benedikt Rieds mästerliga byggnadskonst märks framförallt
i ombyggnaden av det kungliga palatset. De vackraste
minnesmärkena från den här tiden är den magnifika
stora Vladislavsalen och audiensrummet. Lika imponerande
är huvudtrappan in i Vladislavsalen, den s. k. ryttartrappan,
med sina bågvalv. Ombyggnaden av kungliga palatsets
västra flygel och Sankt Veitskatedralens nya kungliga
del (oratorium), gjordes troligen av mäster Hans Spiess
från Frankfurt. Palatsets Ludvigsflygel är däremot
ett verk av Benedikt Ried och byggdes 1503-1510 i
ren renässansstil, medan byggnadens fasad fick fönster
i förrenässansstil.
Från tredje borggården kommer man ganska så direkt
in i slottets mest berömda sal, den magnifika Vladislavský
sal som utformades 1490-1502 och som var ett av samtidens
största rum. Salen är 62 m lång, 16 m bred och 13
m hög. I salen hölls banketter, här samlades ständerna
och här föregick t o m riddarturneringar (varför golvet
till en början var av jord). Sedan 1934 väljs presidenten
här.
Från Vladislavský sál kommer man in i slottskapellet,
Alla helgons kapell, Kostel Všech svatých. Många kyrkor
har föregått den nuvarande. Under slutet av 1200-talet
fanns en kyrka i gotik. En ny helgedom grundades av
Karl IV 1338. Ytterligare en annan kyrka uppfördes
åt ärkebiskop Jan Ocko från Vlašim av Peter Parler
under 1380-talet. Denna kyrka blev svårt härjad av
elden 1541 och ersattes av en större och mer påkostad
som blev klar 1580. Det var Maximilians änka, drottning
Elizabeth, som tog initiativet till den och kyrkan
fick direkt ingång från Vladislavsalen, precis som
idag. Högaltaret utformades på 1750-talet och har
en målning "Alla helgon" utförd av Reiner 1732. På
höger hand om altaret hänger tavlan "Nedtagningen
från korset", ett renässansarbete.
Även Ludvikflygeln som anslöts till slottet 1509 har
direkt förbindelse med Vladislavsalen. I Ludvikflygeln
ligger ett annat av slottens berömda rum, nämligen
Ceská kancelár, Det böhmiska kansliet, varifrån Böhmen
styrdes. Det var här som den berömda andra defenestrationen"
ägde rum
- Vid Rudolf II:s hov träffades politiskt viktiga
personer, utsända av Europas alla kungligheter, lika
väl som målare, musiker, astrologer, författare och
alkemister från hela världen. Alla dessa kunde räkna
med den högt bildade härskarens gunst och hans materiella
understöd. En konflikt mellan kejsarmakten och de
religiösa intressena växte under denna tid fram i
Böhmen. Visserligen lyckades man vid några tillfällen
bilägga tvisterna med hjälp av skicklig diplomati
från båda stridande sidor, men år 1618
bröt striderna ut på allvar. Följderna av denna
konflikt blev oanade och fördunklade allt som skett
inte bara i Prag och kungariket Böhmen utan slet sönder
hela Europa i ett krig mellan katoliker och protestanter
som varade i trettio år, det s.k. trettioåriga kriget.
Denna världsbrand utbröt den 23 maj 1618 i Pragborgen
i och med den s.k. "andra defenestrationen". Representanter
för protestanterna angrep då några katolska kungliga
rådsherrar i den s. k. Ludvigsflygeln på Pragborgen
och kastade ut herrarna genom ett fönster. (Herrarna
lär ha överlevt fallet). Detta blev signalen till
det "andra ständerupproret". Detta uppror mot de habsburgska
- härskarna understöddes av Nederländerna både diplomatiskt
och militärt.
Ludvikflygeln har förbindelse med Theresia flygeln
som restaurerades så sent som 1951. Fin utsikt över
Prag.
|
