Den som går in i S:t Jakobskyrkan och råkar titta upp mot höger får se en avhuggen arm som hänger i en kedja. Den har tillhört en tjuv som på 1400-talet försökte stjäla madonnans juveler. Man säger att madonnan grep tag i tjuvens hand och vägrade att släppa greppet trots hela församlingens böner och förbannelser. Det fanns inget val, man skar loss armen.
På 1500-talet etablerade kyrkan goda förbindelser med stadens slaktare, men av helt andra skäl; den blev slaktarskråets kyrka.
S:t Jakubs kyrka sv. Jakub
Den byggdes 1232 av minoriterna (en gren av franciskanorden) och blev på 1600-talet helt och hållet ombyggd, i barockstil, eftersom den blivit helt utbränd vid den stora branden 1689. Där finns en härlig barockorgel och över 20 sidokapell. Största sevärdheten är greve Vratislav av Mitrovices vackra barockgrav, utförd av Fischer von Erlach. Legenden säger att den olyckliga greven oavsiktligt blev levande begravd.
Efter denna avstickare så går vi tillbaks till Celetna och beskådar fastigheterna nr 16 och 13 (Millesimiov-palatset) även dessa disponeras av Karlsuniversitetet. Dessa fastigheter kan man bara inte gå förbi utan att lägga märke till den enorma vapenskölden ovanför entrén. Av det ursprungliga gotiska huset från senare delen av 1100-talet finns en del vackra fönster kvar. Under mitten av 1700-talet byggdes palatset om i barock av greve Millesimiov och det är hans vapen som finns ovanför porten. Hrzánský - palatset (nr 12) anses som ett av de vackraste barockhusen längs Celetná. Det uppfördes i mitten av 1700-talet. Kommen så här långt har vi nått fram till den medeltida marknadsplatsen Týntorget där Celetná vidgar sig en aning och tar emot tvärgatan štupartská från höger och i den mynnar i sin tur den lilla gränden Týnská ulicka som leder upp till Týnkyrkan. I korsningen mellan gatorna står en modern sten- och vattenskulptur. Týntorget är som en förgård till Staromestské nám. som man först nu - bara ett tjugutal meter ifrån - skymtar för första gången. Den väldiga Týnkyrkan (Jungfrun av Týns kyrka) dominerar de båda torgen med sina väldiga tvillingtorn. Kyrkan ligger emellertid inte direkt vid något av torgen utan är omgiven av en krans av lägre hus. Týn presbyteruim på nr 5 ligger på en tomt där man på 1100-talet uppfört ett härbärge för köpmän. Under 1400- och 1500-talen var huset centrum för den husitiska kyrkans administration. Huset fick sitt nuvarande utseende under 1600-talet. Nr 5 är tätt sammanbyggt med 3: an, ett helt igenom gotiskt hus som kom till under senare delen av 1300-talet och är ett av de intressantaste borgarhusen i Prag. Under åren 1896 till 1907 bodde författaren Franz Kafka här med sina föräldrar. Hus nr 2, Sixt-huset, ett rosa palats från tidigt 1700-tal, blir en värdig avslutning på Celetná. Det ursprungliga huset var från 1100-talet och dess valv finns fortfarande kvar i bottenvåningen. Sitt nuvarande barockutförande fick det under greve Jan Pavel av Walderodes tid. I gatuplanet ligger ett förtjusande café, Café E. E. Kirsche. Sommartid finns det nästan alltid tidningsstånd med internationell press som sköts av ungdomar utanför Sixt-palatset. Intill ligger en bokhandel och minst ett par souvenirbutiker med vykort, dockor av soldaten Švejk, tryck med motiv från Gamla stan m.m. Har man stångat sig genom den propp av folk som gärna bildas här kommer man äntligen ut på Staromestské nám., centrum i Gamla stan, och kan andas ut.
