1546 föddes Tycho Brahe på Knutstorp i Skåne, som då tillhörde Danmark. Han var förste son till Otto Brahe, riksråd och länsman på Helsingborgs slott, och hans hustru Beate Bille Klausdotter. Tycho Brahe kom dock att till stor del växa upp hos farbrodern, riksamiralen Jörgen Brahe, på Tosterup. Denne betraktade Tycho som sin son och arvinge och önskade att han skulle ägna sig åt ämbetsmannabanan. Bl.a. såg han till att pojken fick privatundervisning i latin från sju års ålder.

1559 skrevs Tycho in vid universitetet i Köpenhamn för att studera juridik. Hans håg stod dock mera åt astronomi, vilket han ägnade sig åt på egen hand och i hemlighet, eftersom det inte ansågs vara lämpligt för en adelsman att syssla med "stjärnskådande".

1562 sändes Tycho till universitetet i Leipzig i sällskap med en äldre student, som på familjens uppdrag skulle se till att han höll sig till juridiken. Detta visade sig vara en omöjlig uppgift och de följande åren valde Tycho att ägna åt astronomiska studier vid olika utländska universitet, bl.a. i Basel, där han t.o.m. planerade bosätta sig.

1572 upptäckte Tycho Brahe, under en vistelse hos sin morbror Sten Bille på Herrevadskloster, en ny mycket ljusstark stjärna i stjärnbilden Cassiopeia. Han observerade stjärnan noga under mer än ett års tid och publicerade sedan sina rön i boken "De nova stella", som trycktes i Köpenhamn 1573. Med denna bok skapade Tycho Brahe sig ett namn inom den astronomiska forskningen.

Ryktet om Tychos planer på att flytta till Basel hade under tiden nått fram till den danske kungen Fredrik II. Denne ville gärna behålla en så framstående vetenskapsman i landet och erbjöd honom därför ön Ven i förläning samt lovade att ekonomiskt bidra till hans forskning.

1576 accepterade Tycho Brahe kungens erbjudande om att bli länsherre på Ven och satte genast igång en febril byggnadsverksamhet på ön.

1580 stod slottet Uraniborg klart. Det var utformat i renässansstil, rikt utsmyckat och omgivet av en symmetriskt uppbyggd trädgård. Slottet var inte så stort men innehöll, förutom bostaden, bibliotek, laboratorium och observatorium.

Tycho Brahe var en skicklig instrumentkonstruktör och allt eftersom han tillverkade nya instrument, blev slottet för litet och han satte igång med nya byggnadsprojekt.

1584 var det delvis underjordiska observatoriet Stjärneborg klart att tas i bruk för Tychos forskningar. Ven utvecklades under denna tid till ett centrum för den astronomiska forskningen i Europa. Vetenskapsmän och elever samlades kring Tycho Brahe på Ven och tillsammans med dessa utförde han observationer av en dittills aldrig uppnådd noggrannhet, allt i syfte att lägga grunden till en ny astronomi. Sina största insatser inom astronomin gjorde Tycho Brahe just som instrumentmakare och observatör.

Tycho Brahe planerade att ge ut ett stort bokverk om den nya astronomin och om sina egna upptäckter. Han beslöt därför att inrätta ett boktryckeri på Uraniborg. Han skaffade tryckpress, typer och annat material från Tyskland samt anställde en tysk boktryckare.

1584 började han trycka de två första delarna av "Astronomiæ instauratæ progymnasmata". Pappret för tryckningen importerades från Tyskland, men detta fungerade inte tillfredsställande, varför Tycho bestämde sig för att anlägga en egen papperskvarn på Ven.

1590 startade pappersproduktionen på Ven och Tycho satte igång med tryckningen av ytterligare ett stort verk, sin egen brevväxling med andra av tidens stora vetenskapsmän "Epistolæ astronomicæ" som var klar 1596.

1597 blev Tycho Brahe tvungen att lämna Ven. Hans villkor hade avsevärt försämrats sedan Fredrik II avlidit, han kritiserades från olika håll och fann snart sin ställning ohållbar. Han reste först till slottet Wandsbeck i Tyskland, där han vistades en tid, i hopp om att den danske kungen skulle be honom återvända till Ven. Så skedde inte och Tycho Brahe beslöt bege sig till Prag, där han blev vänligt mottagen av kejsar Rudolf II. Kejsaren erbjöd honom anställning vid hovet och gav honom lov att inrätta ett nytt observatorium på slottet Benatky nordost om staden. Tycho Brahes vistelse i Prag fick stor betydelse för astronomins utveckling, eftersom Tycho Brahe där sammanträffade med Johannes Kepler, som kom att bli hans vetenskaplige arvtagare. Kepler byggde nämligen en del av sina senare forskningar om planeternas rörelser på Tycho Brahes observationer.

Men hans uppehåll i Prag blev dock kort, bara två år.

1601 avled Tycho Brahe i Prag officiellt av uremi men inofficiellt av en anledning som passar bättre till den mytomspunna tid han levde i. Dödsfallet lär ha inträffat när han deltog i en utdragen festmåltid hos kejsaren. Regeln var där att ingen fick lämna bordet medan Rudolf II åt. För den törstige Tycho Brahe innebar det slutet....

Han begravdes i Tynkyrkan under högtidliga former. Hans röda marmorsarkofag är placerad till vänster om högaltaret. På stenen står han högrest i riddarmundering med svärd i handen som ett uttryck för sitt valspråk:

"Varken makt eller rikedom, bara konstens makt är evig".

Hellre lät han blåsan spricka än att bryta kejsarens regel.