Josefov är den gamla judiska stadsdelen med rötter i 900-talet. Det var 400 år senare Europas största. Här finns det judiska stadshuset från slutet av 1500-talet och flera gamla synagogor.
Trots sin åldriga prägel har även Josefov anpassat sig till den moderna tiden och där säljs till exempel kosherhamburgare. Vi tränger oss fram bland alla andra turister till den judiska begravningsplatsen som lämnar få av oss oberörda. Från 1400-talet är den berömda judiska kyrkogården där 14 000 döda ligger begravda.
Den judiska begravningsplatsen upptog ursprungligen en vida större yta än i dag. År 1783 behövde Prags myndigheter mark för vissa nybyggnader. Man beslöt helt krasst att expropriera stora delar av den dåvarande kyrkogården. Gettots invånare nödgades att gräva upp sina döda och på nytt begrava dem i det lilla område som fanns kvar. För att få plats med alla var man tvungen att lägga gravarna i fyra skikt. Därför står gravstenarna tätt, tätt. Hur försiktigt vi än rör oss är det dock oundvikligt att trampa över de döda, för under oss vilar de till dags datum i tolv skikt. Den äldsta av stenarna är från 1439, den yngste från 1787. På många av dem har tidens tand nött bort de hebreiska tecken och symboler som för namn och samhällsställning som huggits in.
Tycho Brahes gode vän, den icke obekante rabbi Löw, är bland de döda, som begravts här. På gravstenarna ligger enligt traditionen inte blommor utan stenar. "Lägg icke blommor, band och fransar på vården över deras ben, ej livet gav dem gröna kransar men sten. På vårdarne lägg sten!
Så gjorde fädren, de som jagats från land till land i spe och skam och genom sekel som ej dagats sett ghettots jämmer slå sin stam. -
Där den förtröttade fått somna från hemlös vandrings tistelstråt, och ängslat hjärta äntligen domna från andras hån och egen gråt, Där ej med sommarns löften gäcken den döda ro, som vunnits ren. Ej blommor lägg som kärlekstecken på vårdarne, ej grönt. Lägg sten! (Oscar Levertin: På judiska kyrkogården i Prag). Så skrev 1890 Oscar Levertin efter att ha sett och vandrat på den märkliga begravningsplatsen. Även andra svenska diktare, t.ex. Carl Snoilsky har skrivit om den. På många av gravarna ser vi hur hans uppmaning följts. Av enskilda stenar som har burits hit från hela världens alla hörn har det formats små berg. ...fortsättning nästa sida. |