Nya stan
Nové Mesto

Den nya stadsdelen kom att byggas utanför Gamla stans murar, i en bred båge från Vyšehrad på sydsidan och ön Stvanice i norr. Inom två år hade man omgivit den nya stadsdelen med en tre och en halv kilometer lång stadsmur som i söder vid bäcken Botic anslöts till Vyšehrad fästningen. Att döma av de ännu bevarade delarna av stadsmurarna vid Nusle dalen, var de två - tre meter breda och sex meter höga och försedda med gångbro för försvararna. De enkla murarna utan träskoning skyddades av en vallgrav och en jordvall. På två ställen förstärktes den av hörnmurar, den ena vid Karls platsen vid Boticbäcken, den andra i murens nordostliga hörn mot Vitkov berget. Muren hade också nitton vanliga torn och tre portar, som försågs med två torn och en portbastion. En sådan var t. ex. Sankt Johanns porten, också kallad Blind- eller Svinporten.
Nya stan befästes inte på hela sträckan mot Gamla stan eller mot Vyšehrad. Också Vltava stranden från Botic bäckens mynning i Podskalí till klippan Sankt Václav vid Zderaz förblev utan skydd av murar. På Václav klippan lät senare Karl IV:s son Václav IV bygga en liten borg som möjliggjorde försvar av den hotade stranden.
Längre åt norr mot Gamla stans murar var floden svårtillgänglig, eftersom systemet av fördämningar här utgjorde en del av den obefästa strandlinjen. Också den del av Nya stan som gränsade mot Vltava förblev utan skyddsmurar, eftersom fienden inte heller här kunde ta sig över floden på grund av forsar och dammar. Dessa gick här ända fram till murbältet vid Vltava stranden. Att ta sig ner för de branta bergen på Letná stranden mittemot var heller knappast möjligt för en fiende på den här tiden.

Vem som egentligen ligger bakom projektet Prags Nya Stad vet vi inte, men detta imponerande verk bär tydligt Karl TV:s prägel och är genomsyrat av hans personlighet och hans politiska och kulturella intressen. Hur den romerske kejsarens huvudstad och medelpunkten för det stora romerska riket skulle se ut, skapade han sig en bild av under den långa tid, då han uppfostrades som tronföljare vid det högt utvecklade franska hovet och i norra Italien. Så man kan förstå att Karl ansåg att det gamla Prag låg långt efter hans krav och önskemål ifråga om både yta och uppbyggnad med tanke på hur ett representativt centrum för den tidens mäktigaste härskare i hela den kristna världen borde se ut.

Karls planer för anläggandet av den nya staden förutsatte enorma arealer. Han ville bygga en stad som liknade dem han sett i Västeuropa som ung prins, med många torg, ett stort antal gator och gränder, kyrkor och kloster. Sammanlagt var det en yta på ca 360 hektar som berördes av stadsplaneringen. Planen utformades runt tre stora torg: Boskapstorget (idag Karlsplatsen, Karlovo námésti) var med en yta på 8 hektar Europas största torg, Hästtorget (idag Václavplatsen, Václavské námésti) med mer än 4 hektar samt Hötorget (idag åter kallat Hötorget eller Spannmålstorget; Senovážné námestí), det största torget i stadens nedre del, avsett för handel med just spannmål och hö. Dessa platser utgjorde en grundaxel, till vilken ett rikt nät av gator och gränder var anslutna.
I Prags Nya stad skulle samma rättsstatus gälla som i Gamla stan. Nya stan skulle också ha ett självständigt stadsråd. Var och en som hade förvärvat ett markområde måste börja med byggnadsarbetet inom en månad och måste få det färdigt inom 18 månader. Husen tilläts inte vara belastade med skulder till mer än hälften av sitt värde, för att ägarna alltid skulle vara istånd att underhålla och reparera sina hus. I Nya stans grundläggnings bestämmelser nämner Karl IV också vissa förordningar gällande judarnas säkerhet i staden.