| Att känna till dem är viktigt inte bara för en fördjupad förståelse av vår historia utan också för förståelsen av nutida händelser Dessutom talas det i dem även om tider, då våra folks öden korsades. Sägner och legender från Tjeckien och Slovakien. Quo vadis Den trogne läsaren av czeckitout frågar sig kanske efter att ha läst igenom dessa sagor, varthän denna sajt är på väg och om den inte fjärmar sig från sina ursprungliga mål. Czeckitout, visserligen en till antalet liten, men dock trogen läsarskara i hela Skandinavien. Vi bestämde oss för att ägna ett antal sidor åt gamla tjeckiska och slovakiska sägner och legender. Att känna till dem är viktigt inte bara för en fördjupad förståelse av Tjeckernas och Slovakernas historia, utan också för förståelsen av nutida händelser. Dessutom talas det i dem även om tider, då våra folks öden korsades. Jag utnyttjar denna möjlighet att tacka Er, alla läsare av Czeckitout. Utan ert intresse, er hjälp och ert stöd skulle denna hemsida inte vara meningsfull, och de skulle sedan länge upphört att finnas till. Sägner från förhistorisk tid Var hälsat, du förlovade land, må du skydda och bevara oss Ett avsnitt ur den latinska krönikan Chronica Bohemoruin (Tjeckernas krönika) av dekanen vid 'Prags domkyrka Kosmas (ca 1045-1125), återberättat av författaren Ivan Olbracht (1882-1952) i boken Ze starých letopis? (Ur gamla annaler), 1940. Vltava är det tjeckiska namnet på Moldau. ?echy är det tjeckiska namnet på Böhmen, I Tjeckernas krönika följer Kosmas tjeckernas historia alltifrån den legendariske stamfadern ?ech (=Tjecks) ankomst till Böhmen fram till de historiska händelserna under hans egen tid. Han var den förste som återberättade de gamla tjeckiska sägnerna, "gamla mäns mytiska berättelser". Stamfader ?ech, som stående på berget ?íp fattar tycke för landet och lovar sitt folk välstånd, kom att symbolisera tjeckisk ursprunglighet. Kosmas välstiliserade, färgstarka skildring blev utgångspunkt för otaliga omarbetningar genom tiderna. För Sverige är det intressant att en av krönikans kopior finns i Djävulsbibeln, som sedan trettioåriga kriget bevarats på Kungliga biblioteket i Stockholm "Djävulsbibeln", Codex gigas, Böhmen 1204-1230. Djävulsbibeln innehåller bl.a. Kosmas Tjeckernas krönika Libuše och Přemysl Zbečno Libušes profetia I sägnen om furstinnan Libuše< och hennes make Přemysl skildrar Kosmas den första tjeckiska dynastins, Přemysl - ättens mytiska ursprung och Prags grundande. (Přemysl - ätten nämns i historiska källor först på 800-talet, och den regerar i Böhmen fram till 1306.) I senare tradition förlades sägnerna om Libuše till den sagoomspunna Pragborgen Vyšehrad Kosmas lyckades uttrycka några idéer som var viktiga för den nationella identiteten hos tjeckerna under många århundraden, bl.a. om den förste furstens folkliga ursprung. Dessutom skapade Kosmas ett härligt porträtt av Libuše, en självmedveten och självständig kvinna, en av de mest inspirerande gestalterna i tjeckisk konst. Hos Kosmas har dock Libušegestalten ännu inte den upphöjda karaktär som den fick på 1800-talet. Då uppfattades Libuše som det tjeckiska folkets moder och symbol för den tjeckiska självständigheten och t.o.m. den tjeckiska staten. Hennes profetior manade de samtida till att sträva efter en bättre framtid för sitt folk. Libušekulten gestaltas bäst i Smetanas monumentala opera Libuše. Smetana inlemmade profetian i operan med för sin tid typiskt patos: "Mitt kära tjeckiska land skall ej förgås, ärorikt det övervinner all helvetisk fasa.” Även de tjecker som aldrig satt sin fot på operan känner fanfarerna från denna opera. De spelas alltid när något viktigt - och positivt - har hänt i landet. Flickornas krig Vlasta Ctirad Šarka Horymír och hans Šemík Czechoslovakia Centraleuropa Tjeckien czeck it out Prag Praga Praha Prague |