| 830
- 846 Mojmir I härskare över Stormähriska
riket |
Stor
Mähriska riket uppstod, förste fursten vid namn
Mojmir I. Han grundade sitt rike i de sydmähriska djupa
dalar. Till sitt rike anslöt han även Nitraområdet,
var Pribina tidigare härskade.
|
800
Kröning av Karl den store till Romersk Kejsare |
| |
|
805
Karl den stores fälttåg mot Böhmen |
| |
|
845
Döptes 14 böhmiska furstar vid Kung Ludwigs hov
i Regensburg. |
| 846
- 870 Rostislav I, härskare över Stormähriska
riket. (Mojmir I syskonbarn) |
Efter
Mojimars frånfälle sker maktövertagandet
av syskonbarnet Rostislav. Den sistnämnde strävar
efter att undandra det ost frankiska riket från det
bysantinska rikets inflytandet. (östromerska riket)
|
|
| 863 |
de
första missionärerna i Böhmen och Mähren (Cechy, Morava),
de grekiska munkarna och helgonen Sankt Kyrillos (ursprungligen
Konstantinos) d. 869 och Methodios d. 885 missionärer "slavernas
apostlar". Cirilius och Metodius ankom på begäran
av prins Rostislav (evangelisation i Slaviska språk) De
var bröder och kom år 863 från Konstantinopel för att missionera
i det stormähriska riket. För detta ändamål översatte de
liturgin till en slavisk dialekt fornkyrkoslaviska och Kyrillos
skapade ett särskilt alfabet (det glagolitiska). När deras
verksamhet stötte på motstånd begav de sig till Rom och
vann stöd hos påven HadrianusII. Här dog Kyrillos. Methodios
vigdes av påven till biskop av Mähren och Pannonien,
men hade svårt att hävda sig p.g.a. sin mellanställning
mellan Rom och Konstantinopel. Kyrillos och Methodios räknas
(tillsammans med Benedikt av Nursia) som Europas skyddshelgon.
Båda firas 14 februari.
|
Omkring
860 döptes Borivoj och Ludmila av Method |
| 870
- 894 Svatopluk härskare över Stormähriska
riket. |
Talrika
angrepp på Böhmen och Mähren av frankiska
trupper. Mähriska trupper under ledning av Svatopluk
bjöd Frankerna kraftigt motstånd och anföll
framgångsrikt grannländer. Det Stormähriska
riket var som störst under denna tid och sträckte
sig från Lausitz ända fram till Ungern.
|
|
| ?
- 889/890 Bořivoj I furste över Böhmen |
Svatopluks
suveränitet accepterades av furst Borivoj. Efter Bořivoj I
död ligger Böhmen direkt under Svatopluks härskap.
Den ostfrankiske kungen Arnulf annerkände Svatopluks
suveränitet över samtliga böhmiska stammar
år 890.
|
Grundandet
av Prags slott, Den ursprungliga borgen grundlades troligen
omkring år 870 av furst Bořivoj I, som redan tidigare låtit
döpa sig tillsammans med sin hustru Ludmila av den slaviske
missionären Methodius. |
| Mikulcice |
Mikulcice
arkeologisk fyndort i Moravas dalgång i ö. Tjeckien på 800-talet
ett betydande centrum i det stormähriska riket; platsens
dåvarande namn har inte med säkerhet identifierats. Redan
på 700-talet fanns en betydande befäst bosättning. Följande
århundrade vann kristendomen insteg; befolkningen kan då
ha uppgått till ca 2000 individer. Innanför en central befästning
låg en stor palatsbyggnad i sten en treskeppig basilika
och sex mindre kyrkobyggnader; minst tolv kyrkor uppfördes
på platsen. Övrig bebyggelse bestod främst av mindre rektangulära
timmerhus. Flera hantverk är belagda särskilt metallarbete.
I anslutning till kyrkoruinerna har flera gravfält undersökts.
Materialet därifrån tyder på ett hierarkiskt samhälle med
en furste omgiven av ett följe vars medlemmar begravdes
med praktfulla vapen sporrar bälten smycken m.m. I början
av 800-talet dominerade kulturimpulser från karolingerriket
senare kan ett bysantinskt inflytande spåras. M. förstördes
i grund av magyarerna i början av 900-talet.
|
|
| 894
- 906 Mojmír II, Svatopluks son, härskare
över Stormähriska riket. |
Böhmens
frånskiljandet från det Stormähriska riket.
Budbärare från de olika böhmiska stammar,
med Premysliden Spytihnev i spetsen, erbjuder den ostfrankiska
härskare Arnulf på Regensburgs riksdag, ett trohetslöfte.
|
905
Ungern besätter östra delen av Mähren |
| 906 |
storrikets
undergång vid Hunnernas (Ungrarnas) talrika invasioner.
|
|
| |
|
|
