Premyslid dynasti
( 870 - 1306 )

 

?- 889/890 Bořivoj I furste över Böhmen		se föregående sida
894 - 915 Spytihněv, Bořivoj I. son. furste av Böhmen	Blir Böhmens nya furste. Han grundade den första kristna kyrkan på Prags slott. Den tillägnades Jungfru Maria och delar av dess fundament finns ännu kvar, han byggde även en kyrka i Budec.
915 - 921 Vratislav, Spytihněvs bror furste av Böhmen	försvarade framgångsrikt Böhmen mot dom ungerska anfallen. Genom giftermål med Drahomíra (från Stodoranna stammen ) strävar han efter att knyta till sig de västslaviska stammarna. Prags borg: I mitten av borgområdet låg fursteslottet. Öster därom anlade furst Vratislav I före år 920 en liten kyrka, tillägnad Sankt Georg. Denna blev senare ombyggd till en romansk basilika, som blev ansluten till ett benediktinerkloster.	921 Ludmilla, Bořivoj änka, mördas på befallning av Drahomíra. Ludmilla blir senare helgonförklarad
921 - 924 Drahomíra, Vratislavs änka	tar som förmyndare regeringsmakten för den minderårige Václavs räkning, som under faderns levnad utsågs till furste av Böhmen.
924 - 935 Václav, Vratislavs son furste av Böhmen.	Intervention av Böhmen och Prag av den tyske kungen Heinrich I. och den bayerske Arnulff. Furst Václav ser sig besegrad av de tyska härskarna.	Vratislavs son Václav lät bygga en rund stenkyrka på borgområdets västra sida. År 929 helgades denna kyrka åt Sankt Vitus och här blev senare den böhmiska huvudkatedralen.
28 september 935 (vissa källor hänvisar till år 929)	År 935 mördades furst Václav av Stará Boleslav, (i en del skrifter står det, att det var på befallning av sin yngre bror Boleslav). En sammansvärjning av en grupp andra furstar låg bakom dådet, vars planer den unge Boleslav kände till. Enligt legenden var Boleslav å ena sidan en simpel brodermördare men å andra sidan var han noga med att den mördade brodern skulle få en värdig begravning i Sankt Vituskyrkan såsom denne själv hade önskat. Kort därefter började man dyrka Václav som helgon och fredsfurste och senare som landets skyddshelgon och innehavare av en mytisk regeringsmakt. Denna regeringsmakt skulle bara kunna gå i arv till Premyslidernas ätt. St. Václav skyddspatron över Böhmen.	Furst Václav, landets första helgon och skyddspatron, har betydelse inte bara för borgen utan för hela den tjeckiska nationen och dess historia.
935 - 972 Boleslav I., Václavs bror	kämpar under 14 år mot det tyska riket. Även om han aldrig blir besegrad, tvingar de fientliga trupper honom till förhandlingsbordet. Boleslav I., underkastar sig den tyske kungen Otto I., vilken sedermera blir romersk kejsare. Genom sina fälttåg utbreder sig Premyslidernas makt ända fram till Schlesien, Krakau, Meissen, liksom Mähren, Rödryssland och Väst Slovakien.	År 965. En arabisk-judisk köpman, Ibrahim ibn Jakub, besöker staden och beskriver den som en stad byggd av sten och kalk och en stor handelsplats.
972 - 999 Boleslav II., Boleslav I,. son, furste av Böhmen.	Erövrades borgstäderna Libitz (vid floden Zidlina) och man började systematiskt att döda samtliga medlemmar av Slavnikosläktet. Detta dåd hade som slutmål att förena Böhmen under Premyslidernas överhuvud.	955 Ungrarna led ett stort nederlag vid Lech
	962 till romersk kejsare kröntes Otto I.,	965 Dubrovka, Boleslav I., dotter gifter sig med den polske härskaren Mieszek Piastowiec.
	År 973 fick Prag eget biskopssäte (den förste biskopen var Detmar från Sachsen) och då inrättades här ett biskopskapell, tillägnat den helige Mauritius. Samma år uppstår även de första klostren. Vyšehrad grundades troligen först under andra halvan av 900-talet såsom Prags andra fursteborg och var avsedd att bevaka vägen från söder in i Vltava dalen. Det första autentiska vittnesbördet om denna borgs existens är ett mynt, en denar, präglat under Boleslav II., av Vyšehrads myntverk.	997 Mördas Prags biskop, Vojtech, en av dåtidens mest bildade man, även han blev senare helgonförklarad.
999 - 1002 Boleslav III. Boleslav II. son furste av Böhmen.	Boleslav III återtar Krakau, Schlesien och Mähren från den polske härskaren Boleslav den tappre, som intog dessa, efter segerrika fälttåg. 1002 störtas Boleslav III., från tronen och landsförvisades. År 1003 tillgriper han ånyo makten (för kort tid). Jaromir och Oldrich, bröder till Boleslav III., tvingas att fly för livet och finner sin tillflykt vid hertig Heinrich III., hov i Bayern.
1002 - 1003 Vladivoj, furste av Böhmen	Vladivoj, frände till Premyslidhuset, hade inte någon utpräglat inflytande på den böhmiska historien.
1003 Jaromir, Boleslav III., bror furste av Böhmen	Jaromir och Oldrich, bröder till Boleslav III., återvänder från Bayern till Böhmen efter Vladovijs frånfälle. Under kort tid griper Jaromir makten. Men den polske härskaren Boleslav den tappre hjälper Boleslav III att återta makten i Böhmen. Jaromir och Oldrich tvingas åter att fly från sitt land.
1003 Boleslav III, (andra gången) Boleslav II., son furste av Böhmen	Under fruktan av en sammansvärjning låter Boleslav hugga ner samtliga magnater av släkten Vrsovez. Den böhmiska härskaren tillfångatogs och bländades av den polske fursten Boleslav den tappre
1003 - 1004 Boleslav Chrabrý (den tappre), Vladivojs bror furste av Polen och Böhmen	Efter Boleslavs III:s, fängslande, griper Boleslav den tappre makten i Böhmen. Han härskade även tidigare över Mähren. Nu uppstår det polsk - böhmiska riket.
1004 - 1012 Jaromir, (andra gången) Boleslav III., bror furste av Böhmen	Den tyske kungen Heinrich II., invaderade Böhmen. Genom Jaromirs förtjänst, som deltog i fälttåget, lyckas det att driva ut polackerna ur Böhmen. Mähren står fortfarande under det polska oket. År 1004 blir Jaromir (för andra gången) furste över Böhmen.
1012 - 1033 Oldřich bror till Boleslav III. och Jaromir, furste av Böhmen	Oldřich fråntager makten från sin broder Jaromír i Böhmen och fördriver honom från riket. Han vinner tillbaks Mähren från Polen och anförtror sin son Bretislav att förvalta Mähren.
1033 - 1034 Jaromir (tredje gången) bror till Boleslav III. och Oldřich, furste av Böhmen	Konrad II,. tysk kung och romersk kejsare, spärrar in furst Oldřich. En särskild riksfälttåg i Böhmen (för tredje gången) startas för att utnämna Jaromir till furste av Böhmen. Mähren blir kvar under Bretislav.
1034 Oldřich (andra gången) bror till Boleslav III. och Jaromir, furste av Böhmen	efter återkomsten från fängelset blir ånyo Oldřich (för andra gången) härskare över Böhmen.
1035 - 1055 Břetislav I (resturator) Oldřich son, furste av Böhmen	Den nye fursten av Böhmen besegrar en del av Polen och Schlesien. I början motsätter han sig Heinrich III,. den tyske kungen, men efter att lidit ett nederlag avger han trohetslöftet gentemot Heinrich III,. och riktar sina fälttåg emot Ungern. Efter olika förhandlingar återlämnar han de delar av Polen och Schlesien till furst Kazimir I,. av Polen. Den Polske härskaren förbinder sig att betala till Böhmen en årlig tribut. Inrättas andels furstendöme Brno, Olomoc och Znaim av Bretislav I,.	1040 led Heinrich III. ett nederlag vid Brodek, i närheten av Domazlice. 1054 inrättas tronföljdslagen "i rang äldste", över tronföljden bland Premyslidernas, det s.k. Seniorat.
1055 - 1061 Spytihněv II., Boleslav I., son, furste av Böhmen	Spytihněv II,. fängslar omkring 300 mähriska magnater, för att knyta Mähren närmare till sig. Han tilldelas även av Påven, rätten att bära Biskopsmittran.	furst Spytihněv II påbörjade byggandet av en basilika med två kor. Det ena koret tillägnades Sankt Vitus, Václav och Adalbert. Det andra koret, det västra, tillägnades Jungfru Maria. 1055 - 1057 Munkar, slaviska liturgi från Sázava klostret utvisas. Munkarna vandrar till Ungern.
1061 - 1092 Vratislav II., broder till Spytihněv II., furste, från år 1085 Kung av Böhmen ( , personlig titel)	1081 - 1084 deltog den böhmiska hären på ett härtåg med den tyske Kejsaren Henrik IV,. emot Italien. För att motverka ett alltför stort inflytande från Sankt Vituskatedralens prästerskap inrättade kung Vratislav ett nytt domkapitel på Vyšehrad. Den äldsta bevarade krönikan skriven på tjeckiska härstammar från en av Sankt Vituskatedralens präster, den vittbereste och högt bildade Kosmas (t 1125). Han nedtecknade noggrant gamla historier, legender och verkliga händelser som inträffat både i hans eget land och ute i världen under hans långa händelserika liv. Om byggandet av kyrkan skrev han, "Liksom Kejsar Konstantin en gång för länge sedan, bar Konung Vratislav på egna axlar tolv korgar fulla av sten upp på berget, lade själv den första grunden till byggandet och lät så bygga en kyrka på Vyšehrad efter förebild av Sankt Petrus kyrkan i Rom. På detta sätt förödmjukade kung Vratislav, själv klok och arbetsam, sin egen frånvarande broder, den högmodige biskopen av Prag. Kyrkan på Vyšehrad utkorade Vratislav till sin egen kyrka genom att där utse sin gravplats och genom att ge den makt och rikedomar. Han utnämnde prosten på Vyšehrad till kungarikets kansler och ordnade, klokt nog, så att denne skulle sitta i det kungliga rådet och därmed kom att inta en plats bland landets mäktigaste och förnämsta män"	1063 grundade biskopsdömet i Olomouc. Återkallades de slaviska munkar tillbaks till Sázava klostret.
1092 Konrád I Brněnský., bor till Vratislav II., furste av Böhmen	Konrád I Brněnský,. regeringstid på den böhmiska furstetronen är av kort karaktär. Av Vratislav II:s söner regerade endast fyra, de hette Břetislav, Bořivoj, Vladislav och Soběslav.
1092 - 1100 Břetislav II., son till Vratislav II., furste av Böhmen	Under härskaren Břetislav den II, angriper ånyo böhmiska trupper Schlesien och polska Mähren. Den polske härskaren Herrmann sluter fred med Bretislav II. och förpliktar sig åter att betala tributen som fastslogs vid Quedlenburger freden år 1054.	1092 Korståg mot Palestina Antisemitisk oro i Böhmen
1101 - 1107 Borivoj II bror till Břetislav II., furste av Böhmen	Borivoj II., kämpar om den polska tronen. Olomützers furst Svatopluk som lovade betala lösenpengen, återvänder under härskaren Boleslav II,. och den ungerske härskaren Kolomans beskydd, åter igen till Böhmen för att störta Bořivoj II,.	1105, Premysliden Svatopluk lät sin här slå läger på "den stora marknadsplatsen mellan Pragborgen och Vyšehrad"
1107 - 1109 Svatopluk från Olomouc Břetislav I., barnbarn blir furste av Böhmen	Svatopluk angriper otaliga gånger Ungern. 1108 hugger han ner samtliga av den böhmiska adelssläkten Vrsovce.
1109 - 1117 Vladislav I., Bořivoj II:s, bror furst av Böhmen	Invaderas Böhmen av polska trupper. Vladislav I, slår dom dock tillbaka.
1117 - 1120 Bořivoj II., (andra gången) bror till Břetislav II., furste av Böhmen
1120 - 1125 Vladislav I., (andra gången) bror till Bořivoj II., furste av Böhmen		1125 dog den förste böhmiske krönikeskrivaren Kosmas.
1125 - 1140 Soběslav I., bror till Vladislav I., furste av Böhmen		1126 den tyske kungen Lothar led ett nederlag vid Chlumec.
1140 - 1172 Vladislav II., son till Vladislav I., furste men blev år 1158 Kung av Böhmen (först med ärftlig konungatitel)		1147 andra korståget. 1158 Böhmiska trupper vid Milano 1169 Vladislavs fru Judith lät bygga den första stenbron i Prag.
1172 - 1173 Bedřich I. son till Vladislav II., furste av Böhmen
1173 - 1178 Soběslav II., Soběslav I., son furste av Böhmen
1178 - 1189 Bedřich I. (andra gången) son till Vladislav II., furste av Böhmen
1189 - 1191 Konrád II. Ota,		1189 tredje korståget påbörjades.
1191 - 1192 Václav II
1192 - 1193 Přemysl I Otakar
1193 - 1197 Jindřich Břetislav III
1197 Vladislav Jindřich Vladislav den II:s son, furste i Böhmen, markgreve över Mähren
1197 - 1230 Přemysl Otakar I., Vladislav den II:s son, Kung över Böhmen.	1198 Böhmen blev kungarike, förste kung var Přemysl Otakar I. av ätten Přemysl kung av Böhmen från 1198. Genom skickligt manövrerande i den tyska tronstriden mellan hohenstaufer och welfer lyckades Otakar av kejsar Fredrik II 1212 utverka en gyllene bulla som garanterade Böhmens ställning som arvkungarike inom Přemyslidernas ätt.	Detta dokument kallas "den gyllene bullan från Sicilien" efter sitt sigill.
1230 - 1253 Václav I kung av Böhmen från 1230 son till Ottokar I. (ty. Wenzel I.)	Under Václav blomstrade riket genom tysk landsbygds- och stadskolonisation samt till följd av västeuropeisk påverkan inom litteratur och arkitektur. Far till Ottokar II.	Gamla staden får egna stadsrättigheter. 1241 förhärjades emellertid Mähren av mongolerna dessa invaderar även Ungern
1253 - 1278 Den mest ryktbare bland Přemyslliderna Přemysl Otakar II., (Järn och guld) Kung	regerade kung Přemysl Otakar II., f. ca 1233 d. 1278 av ätten Premysl kung av Böhmen från 1253 son till Václav I. Otakar är mest känd för sin expansiva tidvis framgångsrika utrikespolitik. Under Tysklands svaghetsperiod efter hohenstaufernas fall lyckades han bygga upp ett storrike mellan Östersjön och Adriatiska havet som utom Böhmen bl.a. omfattade Mähren Österrike Steiermark Kärnten och Krain. Han grep också efter kejsarkronan men kom i konflikt med RudolfI av Habsburg förklarades 1276 fredlös och fråntogs sina besittningar utom Böhmen och Mähren. Vid ett försök att återta dem besegrades Otakar och stupade vid Moravske Pole (Dürnkrut) 1278. Han blev känd som “järn och guld” kungen.	den tyska kolonisering utbreder sig.
1278-1283 Otto (regent)
1283-1305 Václav II
1305-1306 Václav III	blev kung Václav III., mördad och därmed dog den manliga grenen av Přemyslidätten ut, (han hade fyra systrar, men kvinnlig tronföljd var inte tillåten i Böhmen)	Den 4 augusti 1306. Efter mer än 400 års regerande dör den manliga grenen av Přemyslid ätten ut.